Efterfrågan på lufttransport förväntas öka med i genomsnitt 4,3 % per år under de närmaste 20 åren. Om denna tillväxt uppnås, kommer lufttransportindustrin till 2036 att bidra: 15,5 miljoner direkta jobb och 1,5 biljoner dollar av BNP till världsekonomin.
Men IATA, eller International Air Transport Association, som representerar de flesta av världens största flygbolag, sa att de inte förväntar sig att flygindustrin kommer att återhämta sig från coronaviruspandemin förrän till 2024, vilket återspeglar en ny våg av pessimism när pandemin rasar.
Dessutom, förutom att flygindustrin ändå fortsätter att expandera i allt snabbare takt, har vi också miljömålen som världens länder försöker uppnå. Till och med 2015 måste nettoutsläppen från flygplanen vara noll. Hur kan framtida teknologi hjälpa oss att nå dessa mål?
Så frågan är hur snabbt framtidens fly kommer att ta form. Vi behöver utveckla nya alternativ för miljövänligare flyg, samtidigt behöver vi se till att tillfredsställa det ökade behovet i framtiden. Går det egentligen att tillgodose dessa två olika behov samtidigt?
Nya material
Genom nanoteknik och molekylkunskap kan vi förändra strukturen hos material och ändra deras egenskaper. Genom sådan forskning har vi redan gjort många framsteg och bland anat för att skapa bättre och tåligare plexiglas och för att framställa de material som används idag för flygplanskroppar. Man kan ändra molekylstrukturen hos lätta material så att de blir mycket hårdare, tåligare och mer slitstarka.
Man kan faktiskt med ganska stor säkerhet förutspå att framtidens flygplan kommer att bli ännu lättare, tåligare och kunna klara av kraftfullare motstånd och högre temperaturer. Flygplanen kommer därvid bli mer energisnåla och tillsammans med designändringar klara av högre hastigheter.
Men materialtekniken stannar inte där. Nasa håller på att forska i sitt så kallade Spanwise Adaptive Wing (SAW) project (länk) där flygplansvingar skall kunna justera sin form alltefter flygplanets stadie i flygningen. Viktigaste i forskningen är ett material, the shape memory alloy (SMA), a nickel- titanium alloy, som kan ”tränas” till att återfå sin ursprungliga form efter att det har hettats upp.
Flygplan med alternativa utseenden
Framtidens flygplan kan få både andra och varierande utseendet. Delvis finns något som kallas Blended Wing Body (BWB), där kroppen går ihop med vingarna och där passagerare kan sitta även i vingarna. Detta innebär att flygplanen kan ta fler passagerare och man kan därför kan spara antalet flygturer.
Ett annan påfund som tycks kunna få kommersiellt genom slag är ”V” formade flygplan, eller Flying-V. Flygplanen ser ut som bokstaven ”V” där nosen är spetsen och vingar och kropp är V:ets två utstående ”stolpar”. Detta projekt initierades och drivs av KLM och presenterades på ett årligt OIATA-möte Seoul 2019.
Konstruktionerna hos både BWB och Flying-V innebär en reduktion av bränsleförbrukning med 20 % i förhållande till dagens flygplansdesign.
Elektriska flygplan skapar nya möjligheter
Elflygplan är under utveckling, om den utvecklingen kan du läsa mer om här: Men driften i sig, att kunna använda el istället för fossila bränslen eller biobränslen i sig är inte det enda som kan revolutionera flygplanen. Genom elektrisk drift och start kommer flygplanen inte att behöva den startsträcka som dagens flygplan behöver med start- eller landningsbana. Det elektriska drivmedlet möjliggör för nya typer av konstruktioner, exempelvis med propellrar så att planen kan starta och landa vertikalt. Detta kommer att innebära att ett flygplan skulle kunna starta och landa på mycket mindre områden, t.o.m. inne i en stadskärna så att man inte behöver resa långt ut utanför staden till en enskild flygplats.
Supersoniska flygplan
Supersoniska kommersiella flygplan är under utveckling. Namnet betyder att de kan färdas snabbare än ljudets hastighet. Detta kommer att innebära att långa internationella färdsträckor med flyg i princip kan komma att mer än halveras. Sträckan mellan exempelvis Singapore och New York som idag tar 19 timmar skulle kunna klaras av på enbart 9 timmar.
Men det finns en hake med supersoniska flyg som gör att man ställer sig tveksamt till hur länder kommer att vilja ha sånt här flyg. Det är nämligen inte speciellt bra ut miljösynpunkt. En resa beräknas medföra upp till fem gånger så mycket utsläpp som en vanlig flygresa. Så om det ska bli en kommersiell framgång som kan klara av att vara med och uppfylla miljö- och klimatmålen fram till 2035 och 2050 så måste tekniken för driften av flygplanen först utvecklas rejält.