Under 2019 släppte alla världens flygningar tillsammans ut över flygningarna 915 miljoner ton koldioxid vilket innebär ca 2 % av jordens koldioxidutsläpp. Sveriges årliga utsläpp från flygresor är cirka 10 miljoner koldioxidekvivalenter, motsvarande 1,1 ton per invånare, vilket är ungefär fem gånger högre än det globala genomsnittet.
Flygets påverkan fortsätter att öka trots ansträngningar
Att flyget idag ändå står för en så pass begränsad andel av utsläppen som 2 % beror på att det är en väldigt liten del av jordens befolkning som flyger. Enligt forskning kommer 80 % av jordens befolkning aldrig sätta sin fot i ett flygplan. Men många av de 20 % som flyger gör det ofta. Enbart USA sägs stå för ungefär en tredjedel av all världens flygtrafik.
Men i och med ländernas utveckling befarar man att flygresor kommer att öka drastiskt under de kommande decennierna. Under årtiondena har flyget blivit allt mer energisnålt. Bolagen planerar flygturerna bättre så att så få flyg som möjligt ska resa med timma stolar för att minska onödiga flygturer. Även motorerna har blivit bättre och mer effektiva och bränslet likaså i och med att flygbolagen har tagit fram nya alternativa bränslen av typen biobränslen för flyg. Men ändå fortsätter flygets miljö- och klimatpåverkan att bli större och mera bekymmersamt på grund av det stadigt ökande flygandet. De internationella flygresorna har ökat med 130 procent mellan åren 1990 – 2014. Utsläppen fortsätter därför att öka och därmed också flygets påverkan på klimatet.
Luftfartsindustrin har åtagit sig att minska koldioxidutsläppen med 50 % från 2005 års nivå fram till 2050. Lägre koldioxidutsläpp med fossilt flygbränsle kommer att vara avgörande för att uppnå detta mål. Detta återspeglas i IEA: s scenario för hållbar utveckling (SDS), som förväntar sig att biodrivmedel når cirka 10 % av efterfrågan på flygbränsle 2030 och nära 20 % 2040. Flygbolagens egna åtaganden innebär bland annat utveckling av alternativa bränslen som biobränslen, mera energisnåla flygplan, samt helt nya typer av flygplan som exempelvis eldrivna flyg. Om miljömålen visar sig svåra att uppnå kan det även bli nödvändigt att klimatkompensera flyg. Om flygbolagen själva skulle kunna stå för exempelvis plantering av träd och skog är i dagsläget ovisst.
Vilken miljöpåverkan gör flyget?
Om flyget vore ett land så skulle det vara världens sjunde största sett till mängden av utsläpp. Men där är inte effekten av utsläpp på hög höjd inräknad, men om man räknade in den så skulle siffran ligga på 4 – 5 procent av människans globala klimatpåverkan. Alla jordens utsläpp behöver vara nere på nästan ett nettosumma av noll runt 2050 för att nå målen i den internationella klimatöverenskommelsen Parisavtalet. Detta gäller alltså även flygets. Flyget är en av människans enskilda aktiviteter som orsakar störst utsläpp.
Det går åt mycket energi för planen för att de skall kunna flyga, vilket innebär att mycket koldioxid släpps ut i atmosfären. Brinnande flygbränslen släpper ut växthusgaser, som koldioxid, i jordens atmosfär och hav. Växthusgaser i sin tur blockerar värmen från att försvinna från atmosfären, vilket gör att temperaturen stiger precis som i ett växthus. Under år 2018 brände enbart de kommersiella flygbolagen upp 94 miljarder liter fossilt bränsle i luften genom sina flygresor. Och då är alltså inte annat flyg inräknat, som militär flygfart, privata flygplan eller frakt- och forskningsplan.
Flygrelaterade aerosol-utsläpp bidrar dessutom till bildandet av cirrusmoln som kan förändra den övre troposfäriska strålningen och vattenansamlingar i luften, och därmed kan det bidra till ett förändrat klimat. Omfattningen av denna påverkan fastslogs genom studier under 2017, men de exakta konsekvenserna av detta är ännu inte klarlagt.
Flygplanens spår efterlämnar även olika typer av partiklar och kväveoxider som inte är bra för vår hälsa. Kväveoxider från flygplan har fördubblats sedan 1990 och förväntas öka med 43 % till 2035. Det är här är en viktig fråga att ta itu med eftersom exponering för kväveoxid kan orsaka hälsoproblem med andningssjukdomar och lungcancer till följd. Särskilt utsatta är de som arbetar på flygplatser och i närheten och de som bor i närheten av flygplatsen. Även fåglar och djurliv i natur och skogar i närheten av flygplatser kan påverkas.
Buller är ett annat problem, inte bara för människor i närheten av flygplatserna, men även det är något som stör fåglar och djurliv. Höga, plötsliga ljud skapar stress hos djuren som kan påverka deras vanliga liv.