Frågor och svar

Om flygskatten

Hur hög föreslås skatten bli?

Förslaget innebär att flygskatt tas ut för passagerare som reser kommersiellt från en svensk flygplats i ett flygplan som är godkänt för fler än tio passagerare. Det är flygföretaget som utför flygningen som ska betala skatten. Tre skattenivåer föreslås: 80 kronor per passagerare för flygresor inom EES; 280 kronor per passagerare för flygresor till annan världsdel inom 600 mil från Arlanda; 430 kronor per passagerare för flygresor till annan världsdel och längre än 600 mil från Arlanda.

Hur stor miljöpåverkan har dagens flyg?

Idag står det globala flyget för 2 procent av koldioxidutsläppen. Utsläppen från inrikesflyg utgör ca 1 procent av Sveriges totala utsläpp, vilket är lägre än för tjugo år sedan, flyg med internationell destination står för ca 4,1 procent.

Är det inte den föreslagna flygskatten bra för miljön?

Den föreslagna flygskatten är i miljöhänseende en symbolskatt. De totala minskningarna av koldioxidutsläpp som skatten beräknas enligt regeringen egen utredning, minska mellan 0,09 procent och 0,2 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Det är mindre än den minskning vi skulle uppnå om varje svensk åkte bil en timme mindre per år. Skatten kommer dessutom att ha en hämmande effekt på det pågående gemensamma hållbarhetsarbetet inom flygbranschen och investeringstakten i alternativa bränslen och miljövänlig flygteknik Flygskatten kan i praktiken leda till att det tar längre tid för flyget att bli hållbart.

Vad finns det för alternativ för att göra flyget mer miljövänligt?

Den svenska flygnäringen har en gemensam plan som vägleder det pågående arbetet för att uppnå ett hållbart flyg. Här kan du läsa mer om den planen. Den viktigaste prioriteringen just nu är att utveckla alternativa, hållbara bränslen. Redan idag kan moderna flygplan tankas med upp till 50 procent inblandat biobränsle. En flygning med biobränsle i tanken genererar 80 % mindre koldioxidutsläpp än motsvarande flygning med fossila bränslen. Till skillnad från flera andra sektorer tittar flygbranschen på alternativa bränslen som inte konkurrerar med matproduktion eller odlingsbar mark. I Sverige finns planer på att producera flygbränsle från skog och skogsavfall och i framtiden är alger en tänkbar råvara för flygbränsle. I dag tillverkas biobränsle för flyg av gammal frityrolja.

Det kommer väl att ta väldigt lång tid innan alternativa bränslen är ett reellt alternativ för flyget?

2011 genomfördes de första kommersiella flygningarna med biobränsle i tankarna. Långsiktigt hållbara biobränslen för flyget kommer att certifieras inom de närmaste åren. En av utmaningarna är att biobränslen är dyrt, upp till 3-5 gånger dyrare än det vanliga flygbränslet och det tillverkas i väldigt små volymer på få ställen i världen. Branschen arbetar genom Fly Green Fund för att öka efterfrågan och tillverkningsvolymer för att göra priset mer konkurrenskraftigt.

Behövs det regleringar för att flyget ska minska sina utsläpp?

Flyget har på egen hand lyckats minska sina utsläpp drastiskt de senaste decennierna. Flygbranschens klimatmål är ambitiösa och det finns en gemensam plan för hur flyget ska bli hållbart innan 2050, läs mer om den här.

Vad görs till dess att biobränsle tankas i varje flygplan?

Bränsleförbrukningen har hittills kunnat minskas med 2 procent per år, detta även tack vare investeringar i teknisk utveckling såsom minskning av flygplanens motstånd, ökad verkningsgrad i motorerna och ökad lastfaktor i flygplanen. Flygbranschen har en gemensam plan för hur vi ska uppnå ett hållbart flyg till 2050, läs mer om den här. För att nå dit krävs dock investeringar i fortsatt forskning och utveckling för att skynda på utvecklingen. Den föreslagna flygskatten kommer att strypa den investeringstakten som krävs för att hållbarhetsarbetet ska fortgår i samma takt.

Behövs det regleringar för att flyget ska minska sina utsläpp?

Flygets utsläpp regleras inom EU av EU-ETS där flygbolagen köper utsläppsrätter för sina Co2 utsläpp som all annan tung industri i Sverige och Europa. På global nivå regleras flyget genom FN´s flygorgan ICAO. Under hösten 2016 enades världens länder om ett klimatavtal som kallas CORSIA för att flygets utsläpp inte ska öka från 2020. (lär dig mer om Corsia här)
Flyget har på egen hand lyckats minska sina utsläpp drastiskt de senaste decennierna. Flygbranschens klimatmål är ambitiösa och det finns en gemensam plan för hur flyget ska bli hållbart innan 2050, läs mer om den här.

Varför kan inte branschen fortsätta att investera i miljövänlig teknik samtidigt som man betalar en flygskatt, är det inte bra med så många miljöåtgärder som möjligt?

Det är naturligtvis bra med så många miljöfrämjande åtgärder som möjligt. Men vägen mot ett hållbart flyg är inte en svensk flygskatt. Investeringar i miljövänlig teknik och utvecklingen av alternativa bränslen kostar mycket pengar. De pengar som flygskatten ger kommer inte att återinvesteras i ny teknik eller bränslen för flyget utan dra bort resurser från en bransch med redan idag låga vinstmarginaler. Det finns helt enkelt inte resurser att betala den föreslagna flygskatten och samtidigt öka investeringstakten i miljövänlig teknik. Redan innan skatten har införts har ett flygbolag valt att skjuta på investeringen i nya flygplan på grund av osäkerheten i marknaden och efterfrågan av flygresor när skatten införs.

Är det inte resenärerna som ändå kommer att få betala skattekostnaden genom dyrare biljetter?

Flygbranschen är en mycket prispressad och priskänslig bransch vilket gör att små prishöjningar kan få stora effekter i hur resenärernas väljer att resa och hur flygbolagen väljer att starta nya och flytta flyglinjer mellan länder Till exempel väntas många bosatta i södra Sverige välja att flyga från Kastrup istället och med en så stor kostnadsökning blir det svårt för flygbolagen att lägga sin långlinjer från Arlanda jmf med Kastrup som inte har någon flygskatt.

Den hårda konkurrensen mellan bolagen gör att flygbolag i Sverige sannolikt inte kommer att kunna ta ut hela skattesatsen i flygbiljettpriset utan själva ta kostnaden för skatten. Men till viss del kommer även resenärerna att få betala skatten om den införs.

Det gör även denna lösning djupt orättvis i det att den slår hårt mot möjligheten att resa för personer med små ekonomiska marginaler, som studenter, pensionärer och barnfamiljer. Detta till en nästintill obefintlig miljövinst. Något som branschen tycker är olyckligt.

Om kampanjen Ett Slag i Luften

Vem ligger bakom kampanjen?

Kampanjen är skapad av föreningen Svenskt Flyg vars primära syfte är att kommunicera idéer, åsikter och kunskap om det kommersiella flyget och flygindustrin i Sverige.

Vad är Ett slag i luften?

Det är framförallt en informationskampanj som syftar till att informera om statistiken och siffrorna kring den föreslagna flygskatten. Det är en skatt som kommer att generera minimala miljövinster, slå orättvist mot personer med små ekonomiska marginaler och vara förödande för lokalt näringsliv på en redan pressad glesbygd.

Vi tycker inte att det är det bästa sättet för att uppnå ett mer hållbart flyg. Kampanjen belyser även det arbete som redan pågår för att göra flyget mer hållbart – och få ned utsläppen på riktigt. Ett arbete som kommer att bromsas märkbart om en flygskatt införs.

Varför behövs en kampanj?

För att illustrera att den föreslagna skatten på flygresor kommer att generera minimala miljövinster, slå orättvist mot personer med små ekonomiska marginaler och vara förödande för lokalt näringsliv på en redan pressad glesbygd.

Samtidigt riskerar det pågående arbetet flygbranschen genomför för att göra flyget mer hållbart att bromsas märkbart.

Vem riktar sig kampanjen till?

Ett slag i luften riktar sig främst till resenärer, företag, näringslivet, och till alla Sveriges politiker.

Hur kan jag engagera mig i Ett Slag i Luften?

Ett Slag i Luften vill ge möjlighet lokalt engagemang. Det enklaste du kan göra är att skriva på vårt manifest mot flygskatten, det kan du göra här på kampanjsidan.

Det är också viktigt att dina lokala politiker aktiverar sig mot skatten. Du kan därför kontakta dem för att höra hur de ställer sig till den föreslagna flygskatten och om de är medvetna kring de effekter skatten kommer att får för din hemort. Det gör också stor skillnad att du pratar om skatten med folk i din närhet. Se till att de runtomkring dig är medvetna om den föreslagna skatten och dess effekter.

Det är bara tillsammans vi kan få regeringen att förstå att flygskatten inte är det bästa för miljön och Sverige, den är helt enkelt ett slag i luften.

Hur länga ska kampanjen hålla på?

Kampanjen startades för att informera om konsekvenser av flygskatten och flygets hållbarhetsarbete som många inte känner till. Kampanjen startade i mars och kommer pågå under 2017 eller tills regeringen väljer att skrota förslaget om en flygskatt. Planen är att införa den 1 januari 2018 men beslutet kommer att fattas långt innan dess.